Skeppet klöv vågorna. Dess kapten, en grovhuggen utter kallad Kapten Djup, manade hejdlöst på besättningen: Större årtag! Gör kanonerna redo! Vi är snart jämsides.
Kapten Djup vände blicken mot det piratskepp han jagade.
Djup skrockade: Du kan inte undfly mig för alltid, Kapten Sjögräs.
Kapten Sjögräs utter kikade bakåt mot Kapten Djups skepp som envetet jagade dem. Sjögräs styrman Havern Grävling suckade vid hans sida: Det är ingen idé. Vi kommer aldrig att bli av med de där piratjägarna!
Sjögräs, piratkaptenen, däremot log: Du glömmer, vän, att det här är mina farvatten, inte hans.
Han högg tag i rodret och styrde in skeppet mot några spetsiga klippor som skar av en halvmåneformad ö från havet så att en vik med vatten hade blivit instängd.
Havern skrek förskräckt: Vi kommer att slås sönder och samman mot klipporna!
 Sjögräs log bredare: Inte idag. Kapten Djup bleknade: Vad i hela … han är galen! Sjögräs styrde rakt in bland klipporna. Precis då slog en jättevåg upp och lyfte skeppet över klipporna och in i en liten gömd vik i vilken det fanns en vattenfylld tunnel till säkerheten. Vågen försvann och Kapten Djup blev fångad utanför.
Sjögräs skrek av skratt: Hörru, Djup, den där vågen in hit händer bara en gång i månaden. Än en gång har du misslyckats och jag är fri! Fri som en pirat!

Om du känner igen din roman och vill ha ditt namn med, säg till eller skriv en kommentar här på bloggen!

urval Christina

-Ta skydd!
Det smällde högt och gruset flög runt på marken. Min hörsel hade försvunnit och jag bara låg på marken och hoppades att jag var död. Men då väckte kaptenen mig och hjälpte mig upp.
-Mår du bra?!, skrek han
Jag bara nickade. Jag undrade om jag ens kunde säga nej – jag menar, man mår ju aldrig bra i ett krig. Lukten, synen och känslan. Man hatar allt och vill och vill bara hem.

Om du känner igen din roman och vill ha ditt namn med, säg till eller skriv en kommentar här på bloggen!

urval Christina

Jag ryckte i dörren. Den hade ännu en gång låst sig och det var omöjligt att få upp den. Dörren var mycket gammal och den gula färgen hade börjat försvinna. Jag kunde känna hur paniken började byggas upp inom mig.
Tänk om jag aldrig skulle komma ut? Tänk om jag skulle vara fast här för alltid?
Jag började slå hårt på dörren och … plötsligt öppnade den sig långsamt.
Jag var fri.

Om du känner igen din roman och vill ha ditt namn med, säg till eller skriv en kommentar här på bloggen!
urval Christina

En kille frågar sig sjäv: Vad är frihet? och var finns den någonstans?
Han går på gatan och börjar fråga människor som går förbi honom. Men han får inga svar eftersom människorna tycker att han är galen. Han känner sig lite besviken. Sedan sätter han sig bredvid en man som ser väldigt smutsig ut.
Är du hemlös?, frågar killen.
Ja, det är jag, svarar mannen.
Vet du vad frihet är, var den finns och hur den ser ut?, frågar killen mannen.
Mannen svarar: Friheten som du letar efter är ju alltid med dig. Den ser ut som du.
Jag förstår inte, säger killen.
Allt beror på vad du tänker. Du ser vad du tror. Öppna ditt hjärta så öppnas alla dörrar för dig. Tänk positivt, även i ofrihet finns det alltid frihet, säger mannen.

Om du känner igen din roman och vill ha ditt namn med, säg till eller skriv en kommentar här på bloggen!

urval Christina

En ung pojke går långsamt vägen ner. Den fuktiga och kyliga sommarmorgonluften möter hans hy. Fri från den kvava luften i cellen. En väg full av möjligheter. Oändligt lång, så länge man väljer rätt vägar…

Om du känner igen din roman och vill ha ditt namn med, säg till eller skriv en kommentar här på bloggen!

urval Christina